Så räknas bedömningen fram

De tre nivåerna

Nivåerna beskriver vad som hänt, inte hur allvarligt vi tycker att det är. Vi säger inte "allvarliga brister", eftersom ingen kommun använder det ordet och en gradering av allvar vore vårt eget påstående. Vi säger i stället om bristerna åtgärdats eller inte. Det är verifierbart, och säger mer om verksamheten än ett ögonblicksvärde.

• Inga anmärkningar

  Kommunen noterade inga avvikelser vid den senaste kontrollen.

• Brister

  Kommunen noterade avvikelser vid den senaste kontrollen, och inget tyder på att de fanns där redan innan.

• Brister som kvarstår

  Antingen bedömde kommunen bristerna som allvarliga, eller så visade sig bristerna leva vidare: kontrollen var ett återbesök som ändå hittade avvikelser, eller så fanns avvikelser redan vid kontrollen innan.

• Ingen bedömning

  Det saknas kontroll, eller så är den senaste äldre än tre år. Detta betyder aldrig att hygienen är dålig.

Senaste kontrollen avgör

Bedömningen speglar den senaste kontrollen, inte den värsta och inte ett genomsnitt. Skälet är enkelt: den som står utanför dörren vill veta hur det ser ut nu, inte hur det såg ut för fyra år sedan.

Det betyder också att ett återbesök utan anmärkning läses som rent, även om föregående kontroll hade brister. Den som åtgärdar ska inte straffas för sin historia, men historiken göms inte. Den visas alltid i sin helhet på verksamhetens sida.

Kvarstående brister läses ur mönstret, inte ur ordvalet

Kommunerna använder olika ord för samma sak. Linköping har ett eget värde för ”Kvarstår” när en avvikelse inte åtgärdats vid uppföljning. Stockholms skala slutar vid ”Med avvikelser” och har inget sådant ord alls.

Läste vi bara etiketten skulle följden bli orimlig: ingen verksamhet i Stockholm kunde någonsin hamna på den allvarligaste nivån, hur illa det än vore, medan en verksamhet i Linköping kunde det. Då går städerna inte att jämföra, och jämförbarheten är hela poängen med Prikko.

Därför bedömer vi vad som hände i stället för vad kommunen råkade kalla det. En avvikelse räknas som kvarstående när ett av två tecken finns, och båda går att läsa i alla kommuners data:

• Kontrollen var ett återbesök och hittade ändå avvikelser. Kommunen kom tillbaka för att se att bristen var åtgärdad, och den var inte det.
• Föregående kontroll hade också avvikelser. Problemet upprepas i stället för att vara en engångsmiss.

Det här är enda stället där något skärps utöver kommunens egen notering, och det bygger på kommunens egna uppgifter om vilken sorts kontroll det var och vad den förra visade. Vi tolkar aldrig innehållet i en avvikelse, bara mönstret.

Historiken ger en utmärkelse, inte ett betygssteg

De allra flesta verksamheter sköter sig. Med tre nivåer skulle ungefär två tredjedelar hamna på den bästa, vilket gör det svårt att skilja de genomgående skötsamma från de nyss godkända.

Därför får verksamheter med rent resultat vid samtliga tre senaste kontrollerna en utmärkelse. Den påverkar aldrig hur allvarligt något bedöms, bara om verksamheten förtjänar ett erkännande. Nuläget avgör bedömningen, historiken avgör utmärkelsen.

Tre kontroller är också ett krav. Finns bara en eller två i kommunens register ges ingen utmärkelse, oavsett hur rena de är. Det är ett medvetet val: utmärkelsen ska betyda att vi sett ett mönster, inte att vi gissat på ett.

När vi vägrar bedöma

Saknas kontroll, eller är den senaste äldre än tre år, sätter vi ingen bedömning alls. Vi gissar aldrig.

Tre år är inte godtyckligt: Livsmedelsverkets kontroller sprids normalt över en treårscykel, så en äldre kontroll säger inget om nuläget. Att publicera ”allvarliga brister” om en verksamhet som åtgärdade allt för fem år sedan vore både orättvist och missvisande.

Ingen bedömning betyder aldrig dålig hygien. Det betyder att vi saknar underlag för att säga något.

Jämför verksamheter, inte kommuner

Samma modell körs på alla kommuner, men kommunerna arbetar inte likadant. Andelen bedömda verksamheter med kvarstående brister varierar från 0,3 procent i Jönköping till 17,7 procent i Svenljunga, alltså mer än 50 gångers skillnad.

Den skillnaden speglar med största sannolikhet inte hygienen. Den speglar hur ofta kommunen gör uppföljande kontroller, hur många av dem den lämnar ut och hur den beskriver dem. En kommun som gör många återbesök och publicerar hela historiken får fler kvarstående brister än en som gör få och publicerar lite. Två sätt att redovisa samma verklighet ger olika siffror.

Vissa utfall är omöjliga i vissa kommuner

Det går längre än så. I några kommuner räcker inte det kommunen lämnar ut för att modellen ska kunna nå alla sina utfall. En nolla där betyder inte att det aldrig hänt, utan att det aldrig kunde synas.

• Karlstads kommun publicerar bara den senaste kontrollen. Därför kan ingen verksamhet här nå utmärkelsen för genomgående skötsamhet, hur kontrollerna än ser ut. Frånvaron säger något om vad kommunen lämnar ut, inte om verksamheterna. Se Karlstad.
• Lomma kommun publicerar bara den senaste kontrollen och anger inte om en kontroll är ett återbesök. Därför kan ingen verksamhet här nå utmärkelsen för genomgående skötsamhet, hur kontrollerna än ser ut. Frånvaron säger något om vad kommunen lämnar ut, inte om verksamheterna. Se Lomma.
• Oskarshamns kommun publicerar bara den senaste kontrollen och anger inte om en kontroll är ett återbesök. Därför kan ingen verksamhet här nå utmärkelsen för genomgående skötsamhet och nivån ”Brister som kvarstår”, hur kontrollerna än ser ut. Frånvaron säger något om vad kommunen lämnar ut, inte om verksamheterna. Se Oskarshamn.

Detta står också på respektive kommuns sida, intill de siffror det gäller. Vi räknar fram listan ur datan, så att en kommun som börjar publicera mer försvinner ur den av sig själv.

Därför publicerar vi ingen rangordning av kommuner. Att göra det vore att utse den kommun som redovisar minst till den renaste. Inom en kommun är jämförelsen mellan verksamheter rättvis. Mellan kommuner är den det inte.

Historiken följer lokalen, inte företaget

Kommunerna registrerar sina livsmedelskontroller på anläggningen, alltså på lokalen och adressen. De registrerar dem inte på företaget som driver verksamheten. Tar en ny restaurang över en adress följer den tidigare verksamhetens kontrollhistorik med.

Ingen av våra källor har ett fält för när en verksamhet startade eller för om ägaren bytt. Vi kan alltså inte se bytet, och vi kan inte dela historiken vid rätt punkt. Det betyder att statistiken på en verksamhetssida är räknad på adressen: antalet kontroller, andelen utan anmärkning och året för den äldsta kontrollen kan alla omfatta ett företag som inte längre finns på platsen.

Vi skriver därför aldrig att en verksamhet är "först kontrollerad" ett visst år, och vi låter aldrig en sida antyda hur gammal en verksamhet är. Där siffrorna summerar över flera kontroller står det på sidan att de avser adressen.

Särskilt om återkommande brister

Att samma brist noterats vid flera kontroller är sidans skarpaste iakttagelse, och den enda som kan läsas som en anklagelse. Den är också den som drabbas hårdast av att historiken hänger på lokalen: två företag som fått samma anmärkning i samma kök med flera år emellan ser i datan ut som ett företag som inte rättat sig.

Vi tar inte bort dem. De är kommunens egna uppgifter och kommunernas egna e-tjänster visar dem. Men vi låter aldrig en brist vars noteringar ligger långt isär toppa listan, och vi skriver ut hur lång tid det gått mellan noteringarna så att läsaren kan väga det själv.

Varför vi inte gissar när bytet skedde

Ett långt uppehåll mellan två kontroller ser ut som en rimlig ledtråd: en lokal som byter hand står ofta tom eller byggs om. Vi har mätt det på hela vårt bestånd, och ledtråden håller inte.

Uppehållen styrs av hur ofta kommunen kontrollerar just den sortens verksamhet, inte av om lokalen bytt ägare. I Stockholm har 28 procent av restaurangerna ett uppehåll på två år eller mer, mot 79 procent av matmäklarna och 72 procent av förskolorna med mottagningskök. I Örebro är siffran 6 procent för pizzerior och 67 procent för bufféverksamheter. Ett apotek som kontrolleras vart femte år ger ett långt uppehåll utan att något har hänt.

Sambandet går dessutom åt fel håll. Restauranger kontrolleras oftast och byter ägare oftast. Av de restaurangliknande verksamheterna i våra tre kommuner med djup historik skulle 64 procent aldrig få ett uppehåll långt nog att märkas. Medianintervallet mellan två kontroller av en restaurang i Stockholm är 272 dagar; ett ägarbyte däremellan syns inte alls.

Därför visar vi upplysningen om att historiken följer lokalen på alla verksamheter, inte bara på dem med ett uppehåll. Ett förbehåll som bara dyker upp ibland lär läsaren att frånvaron betyder att historiken är säker, och det vore en falsk trygghet på just de sidor där risken är störst.

Vad kommunerna själva säger

En kommun uppger att den hanterar detta. Örebro kommun skriver på sina verksamhetssidor att resultat från tidigare kontroller tas bort vid ägarbyte. Vi återger den uppgiften på verksamheternas sidor i Örebro. Vi går inte i god för den och vi motsäger den inte: vi har inte kunnat bekräfta den i datan, och kommunen kan bara rensa när den fått veta att bytet skett.

Framåt går problemet delvis att lösa. Vi hämtar datan varje natt mot samma anläggnings-id, så när namnet på ett id ändras mellan två körningar har verksamheten sannolikt bytt. Vi sparar namnhistoriken per anläggning för att kunna säga det. Det rättar inte historiken som redan finns, men det gör att problemet inte växer.

Vad vi inte gör

• Vi blandar aldrig ihop den officiella kontrollen med omdömen. Det kommunen konstaterat är fakta; vad någon tycker om maten är något annat, och redovisas separat.
• Vi märker aldrig upp bedömningen som betyg eller recension i sökmotorernas strukturerade data. Den bygger på myndighetsdata, inte på omdömen insamlade hos oss.
• Vi säljer aldrig en bättre bedömning, och vi säljer inga förbättringstjänster till verksamheter vi själva bedömt.
• Vi skriver ingen text med AI. Sidorna byggs av datan; formuleringarna är mallar som fylls med kommunens uppgifter.

Rätta oss

Menar du att en uppgift är fel har du rätt att få det rättat, och verksamheter har rätt att svara. Svar publiceras oredigerat bredvid bedömningen. Rätta en uppgift.

Modellen är versionerad. Varje publicerad bedömning bär numret på den version som räknade fram den, så att ett tidigare resultat alltid går att härleda. Nuvarande version: 3.