Tre sorters kontroll, tre olika utfall

Varför kommunen kommer

En livsmedelskontroll är inte en sorts händelse utan tre, och kommunen anger själv vilken det var. Skillnaden är inte formell: den avgör vad inspektören letar efter och vad utfallet betyder.

• Planerad kontroll

  Kommunen kommer enligt sin egen kontrollplan. Verksamheten vet ofta inte om det i förväg.

• Återbesök

  Kommunen kommer tillbaka för att se om en tidigare påpekad brist är åtgärdad.

• Händelsestyrd kontroll

  Kommunen kommer för att något inträffat: en anmälan, ett klagomål eller en misstänkt matförgiftning.

Prikkos bestånd innehåller 68 892 kontroller. Andelen som fick minst en anmärkning skiljer sig åt mellan de tre.

Andel kontroller med anmärkning

• Planerad kontroll 31,6 %

  16 225 av 51 318 kontroller.

• Återbesök 19,1 %

  2 939 av 15 427 kontroller.

• Händelsestyrd kontroll 40,5 %

  869 av 2 147 kontroller.

Återbesöket är alltså den kontroll som oftast går rent, trots att den per definition görs hos verksamheter som redan fått en anmärkning. Skillnaden mot den planerade kontrollen är 12,6 procentenheter. Den rimligaste läsningen är den enklaste: de flesta åtgärdar det som påpekats.

Den händelsestyrda kontrollen är den som oftast hittar något. Den görs när någon hört av sig, och i 40,5 procent av fallen fanns det något att notera. Det säger dock lika mycket om vem som anmäler som om verksamheten: ingen ringer kommunen om ett kök som ser välskött ut.

Håller mönstret i varje kommun?

Nej, inte överallt. Nedan står varje kommun med minst 50 återbesök i beståndet, med andelen som fick anmärkning vid planerad kontroll och vid återbesök. Av de 12 kommunerna i beståndet faller 5 bort: 3 har ingen kontroll alls märkt som återbesök, och 2 har för få för att andelen ska betyda något.

I 5 av 7 kommuner är återbesöken oftare rena än de planerade kontrollerna. I Borgholm och Örebro är det tvärtom.

Ett undantag betyder inte att hygienen är sämre där. Det betyder att kommunen använder återbesöket annorlunda: en kommun som bara går tillbaka till de svåraste fallen får en hög andel, en som följer upp allt får en låg. Tabellen är i bokstavsordning och är ingen rangordning. Varför kommuner inte går att jämföra med varandra står på metodiksidan.

Varför det här är metodiskt viktigt

Prikko läser kvarstående brister ur mönstret i historiken i stället för ur kommunens ordval, och kontrolltypen är ett av de två tecken modellen använder: ett återbesök som ändå hittar avvikelser betyder att bristen inte åtgärdats.

Siffrorna ovan säger hur ofta det inträffar. De säger också varför nivån inte kan sättas alls i en kommun som inte anger kontrolltypen, och det är inget teoretiskt problem. 3 kommuner i beståndet anger ingen kontrolltyp över huvud taget, och där kan nivån inte sättas hur kontrollerna än ser ut. Läs hur bedömningen räknas fram.

Vad räkningen inte säger

• Anmärkning betyder minst en avvikelse, inte hur allvarlig den var. En oåtgärdad allergenmärkning och en bruten kylkedja räknas likadant här.
• Kontrolltypen är kommunens egen uppgift. Vi härleder den aldrig och vi rättar den aldrig.
• Kommuner som inte anger typ får allt räknat som planerad kontroll, eftersom det är fältets grundvärde. De är därför utelämnade ur jämförelsen mellan kommuner, men ligger kvar i totalsummorna.
• Kontrollerna sträcker sig över flera år. Andelarna är summor över hela perioden, inte en bild av läget just nu.