Så många ställen att äta på finns det där du bor

Ett tal som får rangordnas

Prikko rangordnar aldrig kommuner efter kontrollresultat. Skälet står utförligt i Därför går det inte att jämföra kommuners kontrollsiffror: det som skiljer kommunernas siffror åt är hur ofta de kontrollerar och hur mycket de lämnar ut, inte hur rent det är i köken.

Täthet är något annat. Att en kommun har många serveringsställen per invånare säger ingenting om hygienen någonstans, och därför är det första talet på sajten som får ställas upp i ordning.

Räkningen är enkel. Täljaren är antalet restauranger och kaféer i kommunens livsmedelsregister, räknade som unika verksamheter. Nämnaren är antalet folkbokförda invånare enligt Kolada, mätt 2025.

Borgholm är inte en storstad

Talet för Borgholm är fem gånger Stockholms och tio gånger Lommas. Kommunen har 10 626 invånare och 263 registrerade restauranger och kaféer, vilket är ungefär ett ställe per fyrtio invånare.

Det är sant och det är inte konstigt. Öland fylls på under sommaren, och verksamheterna finns kvar i registret hela året. Nämnaren räknar de folkbokförda, täljaren räknar ställena, och gästerna är tillresta. En turistkommun får därför ett högt tal, och talet beskriver utbudet snarare än invånarnas matvanor.

Att flera av Borgholms ställen dessutom bara har öppet några månader om året märks i kontrollen. Kommunen har en enda årsarbetskraft för sina 353 registrerade anläggningar, mot rikets median på 156 anläggningar per årsarbetskraft.

Samma bild från andra hållet

SCB räknar sysselsatta inom hotell och restaurang efter arbetsställets läge. Det är ett helt oberoende mått: det bygger inte på vårt register, inte på våra kategorier och inte på vad kommunen väljer att publicera.

De två måtten pekar åt samma håll utan att vara samma sak. Stockholm och Borgholm ligger överst i båda, Svenljunga och Lomma underst i båda. Där de skiljer sig är i storleksordningen: sysselsättningen i Borgholm ligger i nivå med Stockholms, medan antalet ställen per invånare är fem gånger högre. Ett ställe på Öland är alltså i typfallet mindre än ett ställe i Stockholm, mätt i antal anställda.

Kristinehamn är den andra avvikelsen. Kommunen ligger på 32 ställen per 10 000 invånare, alltså i mitten av vår lista, men på 285 sysselsatta per 10 000, alltså långt över rikets median. Det talar för färre och större arbetsplatser.

Vad täljaren faktiskt räknar

Två saker behöver skrivas ut, annars läser talen fel.

Restauranger och kaféer räknas ihop, aldrig var för sig. Kommunernas källor drar gränsen på olika ställen. Stockholm skiljer kafé från restaurang och får 3 551 respektive 1 116. Uppsalas källa har en enda etikett, Restaurang och servering, och lägger stadens alla kaféer i den. Uppsalas kafésiffra är därför noll i vårt material, inte för att staden saknar kaféer utan för att källan inte skiljer dem åt. Summan är densamma oavsett var gränsen dras, och det är summan vi använder. Verksamheter som bär båda etiketterna räknas en gång.

Höganäs saknar tal. Kommunens källa lägger butik, restaurang och servering i samma grupp, så 212 av 310 verksamheter hamnar utanför varje kategori. En täljare räknad på det som blir kvar hade blivit missvisande låg, och en nolla hade lästs som att kommunen saknar restauranger. Därför visas ingenting alls. SCB:s tal för Höganäs står ändå i diagrammet ovan, eftersom det inte beror på våra kategorier.

Registret är inte samma sak som utbudet

Ett livsmedelsregister innehåller mer än ställen att äta på. Livsmedelsverkets sammanställning för 2024 räknar samtliga registrerade anläggningar i varje kommun, alltså också butiker, skolkök, grossister, lager och dricksvatten.

I Stockholm är knappt hälften av de registrerade anläggningarna ställen att äta på. I Borgholm är det tre fjärdedelar. Skillnaden säger något om vad en kommun har i sitt register: en storstad har grossister, lager och huvudkontor i en omfattning som en ölandskommun inte har.

Talen är inte helt jämförbara, eftersom registret gäller 2024 och vårt bestånd gäller augusti 2026, och eftersom en registrerad anläggning kan ha upphört utan att avregistreras. Riktningen tål ändå att läsas.

Var i kommunen ställena ligger

Täthet över en hel kommun döljer att ställena sällan är jämnt utspridda. Där vi har områdesgränser går listan att skära på stadsdel direkt på kommunsidan. Börja i Stockholm, Uppsala, Örebro, Linköping eller Karlstad, eller titta på kartan över hela beståndet.

Vill du skära på typ av ställe i stället finns kategorierna per kommun, till exempel restauranger i Jönköping och caféer och bagerier i Karlstad.

Vad talet inte säger

Det säger ingenting om hygienen och ingenting om maten. Det säger hur många ställen som är registrerade i kommunen delat med hur många som bor där.

Vill du veta hur ofta de kontrolleras finns det uppmätt i Hur ofta kontrolleras en restaurang?, och vilka som klarar sig bäst i Så hittar du de fräscha restaurangerna.

Källor

• Antalet restauranger och kaféer är räknat ur Prikkos bestånd i augusti 2026, som unika verksamheter i kategorierna Restauranger och Caféer och bagerier. Se källor och uppdatering och metodiken.
• Kolada, nyckeltal N01951, Invånare totalt, 2025. Källa: Kolada.
• SCB, tabell TAB3204, Sysselsatta 15 till 74 år efter region, kön, näringsgren (SNI 2007) och födelseregion, näringsgren hotell och restauranger, 2024. Källa: SCB.
• Livsmedelsverket: Sveriges livsmedelskontroll 2024 (rapport L 2025 nr 13): antalet registrerade anläggningar per kommun och medianen anläggningar per årsarbetskraft.